Är nyhetsartikeln du läser en så kallad fake news? Vi har nog alla fallit dit någon gång och blivit upprörda eller trott på något som sedan visar sig vara en fejknyhet. Här får du tio tips för att granska en nyhets trovärdighet och lära dig känna igen potentiella fejknyheter!
Ligger nyheten på en sida som inte har en egen domän, är en gratis blogg-plattform eller försöker se ut som etablerad tidning eller nyhetsida, t.ex svt.nu istället för svt.se? Du bör vara försiktig med att tro blint på det du läser, det finns stor risk att det är fejknyheter!
Lovar rubriken hemlig information eller att du kommer bli glad, arg, förvånad eller liknande när du läser artikeln? Dramatiska rubriker kan vara ett tecken på att det är en fejknyhet eller att nyheten har ett väldigt vinklat budskap.
Står det inte vem som skrivit artikeln? Eller använder skribenten ett annat namn än sitt riktiga? Hittar du inget annat som personen har skrivit när du söker på hens namn? Detta är ett tecken på att det är fejknyheter!
Är texten skriven av ett företag eller organisation? Då har de antagligen en baktanke med sin nyhetsrapportering (till exempel att sälja sin produkt). Finns det mycket annonser på sidan, som kanske också ser tvivelaktiga och dåligt gjorda ut, så kan de också vara ett tecken på att även artikeln är skriven för att avsändaren vill att du ska köpa just deras produkt.
Stockbild på läkare. Personen på bilden är troligtvis inte läkare på riktigt, utan en modell som ska symbolisera läkare.
Vilka bilder används i artikeln du läser? Är det så kallade stockbilder - alltså köpta universella bilder (exempelvis bilden ovan), som inte föreställer den faktiska personen, platsen eller händelsen som artikeltexten handlar? Saknas det en förklarande bildtext? Eller används det manipulerade bilder? Då kan det röra sig om en fejknyhet!
Finns det stavfel och är grammatiken felaktig? Använder texten ett känslomässigt, överdrivet och dramatiskt språk? Ser det inte professionellt ut så är det nog inte det. Risk för att det är fejknyheter, helt enkelt!
Finns det inget datum för när artikeln publicerats? Är det som står i texten fortfarande relevant, eller är det gammal fakta som sprids på nytt? Ett vanligt knep för att skapa fejknyheter är att blanda olika händelser och bilder, för att ljuga ihop en fejknyhet som ser trovärdig ut.
Finns det länkar i artikeln som leder till sidor som inte verkar trovärdiga? Hittar du ingen annan som rapporterar om samma händelse? Vad hänvisas det till i artikeln som stöttar att det som skrivs är sant? Om det är oklart eller bygger på information som kommer från opålitliga länkar så kan du inte heller lita på innehållet i artikeln, det är troligtvis fejknyheter du läser.
Är källan för nyhetsartikeln en person som uttalat sig om något? Är det tydligt vem det är? Bra! Nästa steg är att bedöma om den personen i sin tur är trovärdig och kunnig inom sitt område. Med andra ord, är det rimligt att lyssna till den personen? Det är också bra om det finns flera olika åsikter representerade i artikeln. Det tyder på objektivitet, och då är det mindre risk att det är en fejknyhet!
Om nyheten du läser bygger på studier så ska det vara tydligt vad studien heter så du kan hitta den, och själv kunna se att den är trovärdig. Samma gäller med vem som har tagit fram statistiken och på vilket vis de gjort det. Forskningsstudier och statistik kan vinklas och presenteras på olika sätt vilket kan ge helt olika berättelser. Granska hur artikeln använder sig av dessa källor, så att du märker om det är en fejknyhet eller inte.
Kontakta oss på Extremkoll!
