Gruppidentitet
Våldsbejakande extremistiska grupper har en stark gruppidentitet som gör att de hålls samman. Hur skapas den och på vilket sätt är den viktig för gruppens gemenskap?
En viktig faktor som gör att extremistiska grupper hålls samman är deras gruppidentitet. Det sker delvis genom att grupperna skapar en positiv bild av de som är med i gruppen och ser det som att deras egen grupp utmärker sig jämfört med andra grupper. Exempelvis ser man sig själva som bättre, mer nobla, mer rättfärdig och så vidare. På så vis skapar grupperna också ett “vi” och en “dom andra”. Att man ser sin grupp som bättre är något i gruppidentiteten som extremister kan samlas kring, och är därför något som grupperna med olika metoder, däribland våld, försöker bevara.
Om en extremistgrupps gruppidentitet är att de tror sig vara bättre än andra samhällsgrupper, bygger gruppens sammanhållning och mål på att bevara denna ställning och status. Men extremistiska gruppers gruppidentitet kan också vara sprungen ur att de själva uppfattar sig ha förhållandevis dålig status i samhällets ögon. I sådana fall handlar gruppens sammanhållning om att motverka denna situation och skapa en positiv självbild. Genom den starka gruppidentiteten kommer därför ganska naturligt idén om “dom andra” eller fienden som man anser att gruppen har och som måste bekämpas. De anser att gruppen och samhället behöver skyddas ifrån fiendegruppen och personerna som tillhör den gruppen, vare sig den är polisen, judar, invandrare eller något annat, slutar att ses som personer utan ses enbart som en del av den hotande gruppen.
Hur skapas denna gruppidentitet? Extremistiska grupper samlas kring sin ideologi, alltså sin världsbild, och det de vill åstadkomma. Världsbilden innehåller saker som attityder och förklaringar till hur världen ser ut och är uppbyggd. Genom de narrativ, alltså förklaringar och verklighetsbeskrivningar som finns i gruppernas ideologi kan personer som relaterar till beskrivningen få förklaringar till sina personliga upplevelser och situation i livet och erbjuds ett sätt att hantera det. Narrativen utgör alltså grunden till den världsbild som grupperna propagerar för och det skapar dess självbild och gruppidentitet, vilket kan förklara extremistiska gruppers starka övertygelser kring hur världen ser ut.
