Vilka olika former av våld sker inom samhällen egentligen? Det fysiska våldet är det vi kanske tänker på först, men enligt den världsberömde freds- och konfliktforskaren Johan Galtung finns det flera olika former av våld. Han studerade våld som orsak till konflikter och krig, och hade som utgångspunkt att våld är motsatsen till fred.
För att förstå hur våldsbejakande och extremistiska grupper uppkommer kan det vara viktigt att veta vilka olika former av våld som finns i samhällen eftersom en typ av våld kan leda till en annan. Här får du lära dig mer om olika former av våld.
Johan Galtung tog fram en modell som beskriver att det finns tre olika former av våld:
Olika former av våld - Direkt våld
Den första typen, direkt våld, är det man oftast förknippar med våld; en handling mot en person som kan leda till skada mot personens liv eller kropp, alltså fysiskt våld. Men även psykiskt våld som hot eller kränkningar räknas som direkt våld. Som direkt våld räknas också begränsningar av rörelsefriheten eller att människor tvingas fly från sitt hem eller land. Direkt våld kan utföras mellan enskilda personer, mot större grupper eller hela länder, och är exempelvis vanligt förekommande i krig.
Strukturellt våld är våld som utövas återkommande mot vissa grupper. Våldet kan exempelvis innebära att personer eller grupper inte får tillgång till samma möjligheter eller får delta på samma villkor i samhällslivet och därför inte får sina grundläggande behov och rättigheter uppfyllda. Detta kan vara genom lagstiftning, men också mer informellt genom att exempelvis sjukvård eller skola inte erbjuds på ett likvärdigt sätt till alla i ett land, att fördomar om vissa samhällsgrupper gör att vissa inte får tillgång till jobbmöjligheter och bostäder, eller till att man inte har möjlighet att få information eller delta politiskt i samhället på samma sätt som andra. De här skillnaderna kan exempelvis komma från idéer som bygger på rasism, sexism eller nationalism. Det strukturella våldet utövas genom ekonomiskt-, kulturellt- eller socialt förtryck eller utnyttjande och det är ofta det som menas med “sociala orättvisor”.
Ett tydligt exempel på strukturellt våld var apartheidsystemet i Sydafrika där svarta personer inte hade politiskt inflytande eller tillgång till samma standard i samhället som vita personer, när det gällde saker som boende eller utbildning.
Det strukturella våldet utförs oftast inte av en specifik aktör eller individ, och det utförs inte alltid medvetet eller synligt. Konsekvensen av strukturellt våld blir hur som helst att olika människor får olika möjligheter och inflytande. Att inte ha tillgång till möjligheter eller resurser som en följd av strukturer i samhället är alltså en av de olika former av våld som finns.
Den tredje typen av de olika former av våld är kulturellt våld. Kulturellt våld är grundat i kulturella, religiösa eller ideologiska idéer eller tankar, som leder till normer eller attityder i samhället som gör att direkt eller strukturellt våld ses som motiverat och “normalt”. Alltså är kulturellt våld förutsättningarna och idéerna som gör olika former av våld accepterat. Ett exempel på kulturellt våld är tanken att det är oundvikligt eller normalt att människor tvingas fly på grund av krig eller fattigdom. Att fly från krig och fattigdom är ett exempel på direkt våld, men det ses ofta som oundvikligt av omvärlden på grund av kulturella idéer och fördomar om att skillnader i makt och resurser bland länder i och utanför Europa är något naturligt och acceptabelt. Kulturellt våld är alltså idéer som rättfärdigar direkt eller strukturellt våld. Våldsbejakande extremistiska grupper utövar också kulturellt våld i sina antidemokratiska och hatiska budskap och yttringar.
Olika former av våld finns i alla samhällen, i bland mer och ibland mindre. Synen på olika former av våld kan också variera, och ibland ser vi dem som något bra som är till för att skydda oss. Att vi har en polis som får använda sig av våld och tvång i vissa situationer, är ett exempel på direkt våld. Att vissa myndigheter har rätt att frihetsberöva oss om det finns risk att vi skadar oss själva eller andra är en form av strukturellt våld som också är mer eller mindre socialt accepterat. Dessa typer av våld kan vara något som vi ser som bra eftersom vi skyddas mot brottslighet och det gör att vi följer våra lagar. Men det kan också upplevas negativt för de som drabbas och kan i vissa fall ha negativa effekter på samhället i stort när det används trots att det inte finns skäl till det. Eller om vi är oense om ifall det behövdes.
Forskaren Johan Galtungs förklaring av olika former av våld kan hjälpa oss att förstå vad som gör att personer och grupper blir våldsbejakande. När det direkta våldet sker genom exempelvis ett attentat eller annan våldsam handling från en extremistgrupp, har strukturellt och/eller kulturellt våld redan påverkat eller influerat personen eller gruppen som utför gärningen långt innan. Om vi har upplevt någon av de olika former av våld finns det en större risk att vi blir radikaliserade av en extremistgrupp, då gruppernas ideologi kan kännas rimligt eller berättigat med tanke på det våld vi själva har sett eller upplevt. Vi behöver känna till olika former av våld i samhället för att kunna ha större kunskap om varför våldsbejakande extremism sker. Att vi känner till de olika former av våld som finns kan också göra att vi blir mer uppmärksamma på när vi eller andra utsätts, så vi kan skapa en förändring där dessa olika former av våld inte sker.
Kontakta oss på Extremkoll!
