Varför blir man extremist?

Skyddsfaktorer mot våldsbejakande extremism

Det finns flera anledningar till att en person blir radikaliserad eller hamnar i våldsbejakande extremism och orsakerna varierar beroende på individ. Mer om vilka riskfaktorer som finns och vad som kan göra en individ sårbar för våldsbejakande extremism kan du läsa om här!

Det är bra att veta är att det även finns skyddsfaktorer som påverkar sannolikheten att en person blir radikaliserad. Risk- och skyddsfaktorerna påverkar varandra, exempelvis kan vi ha vissa riskfaktorer som gör det mer sannolikt att vi radikaliseras men vi kan också ha skyddsfaktorer som gör att vi kan stå emot. Risk och skyddsfaktorerna skapar därför sammantaget en sannolikhet eller inte för att en vi hamnar i radikalisering.

Här går vi in på skyddsfaktorerna:

Emotionella skyddsfaktorer:

Vi känner oss trygga i oss själva och kan identifiera och kontrollera våra känslor.
Vi ber om stöd av vänner och familj, grannar, kuratorer eller lärare om vi har ett problem eller mår dåligt.
Vi har ganska gott självförtroende och självkänsla.

Sociala skyddsfaktorer:

Vi har möjlighet och vilja att skapa positiva sociala relationer med exempelvis vänner och familj.
Vi ser på oss själva som en del av ett socialt sammanhang och som en del av samhället i stort.
Vi tycker att vi är värdefulla och har en plats i samhället.
Vi har sätt att engagera oss för saker vi tycker är roliga eller viktiga, exempelvis med vänner, hobbys, föreningar etc.

Personliga skyddsfaktorer:

Vi har förmågan att se våra svårigheter och utmaningar som styrkor.
Vi ser positivt på oss själva och vi tar ansvar för vår situation.
Vi kan hantera och förstå våra förutsättningar och skapa en positiv utveckling för oss själva.

Bilden visar en tjej som sitter och läser på sin surfplatta

Skyddsfaktorer kring hur vi ser på omvärlden:

Vi kan se att världen är komplex och inte svart och vit.
Vi har en bredare förståelse för orättvisor i samhället och dess bakomliggande orsaker.
Vi drar inte ensidiga slutsatser om hur eller varför händelser i samhället och världen sker.
Vi använder oss av källkritik till information vi stöter på och övertygelser vi har.
Vi använder oss av demokratiska metoder för att göra något åt saker som vi ser som fel, istället för att använda våld.

Kognitiva och ideologiska skyddsfaktorer:

Vi kan acceptera att andra personer tänker och lever på ett annat sätt än vi.
Vi har inget behov av att känna att vår grupp är emot eller “bättre” än någon annan.
Vi kan se på vår tro eller ideologi på ett nyanserat sätt istället för att tänka att saker antingen är “svart eller vitt”.

Genom att ha kunskap om skyddsfaktorer mot radikalisering kan vi utveckla dessa bitar i oss själva och i våra liv, be om stöd när vi behöver, och hjälpa andra till att ha ett större skydd mot att radikaliseras. Skyddsfaktorerna är bra att ha, men fungerar inte som en checklista. Även någon som saknar flera av skyddsfaktorerna behöver inte nödvändigtvis radikaliseras, det betyder bara att risken ökar. Därför är det bra att försöka utveckla skyddsfaktorer, men vi behöver inte vara rädda om vi för tillfället inte har flera av dem.

Vi tipsar!

Orsaker till extremism

Bilden är svart och vit med en person som tittar ut ur ett fönster

Svartvitt tänkande

Hur kan vi hjälpa någon som är utanför?

Person som håller upp ett foto på sig själv

Identitet och självkänsla

Sociala förhållanden