Det finns många orsaker till att personer hamnar i extremistiska tankar eller miljöer, och en person som är radikaliserad kan uttrycka sig både hatisk och konspiratoriskt. Trots att kränkande uttryck aldrig är okej är det viktigt om man vill hjälpa en person som är radikaliserad att försöka se orsakerna bakom det som personen uttrycker och varför personen uttrycker sig som den gör. Vi behöver ställa oss frågan, vad är problemet, egentligen?
Vad är problemet, egentligen?
Om vi exempelvis hör en person uttrycka antisemitiska åsikter, i relation till situationen i Palestina, eller uttrycka förakt och hat mot kvinnor är det bra att inte bara bli upprörd utan också fundera på vad är problemet bakom att personen uttrycker sig som den gör. Ofta är det så att de problem som en radikaliserad person uttrycker faktiskt egentligen handlar om missvisande erfarenheter eller andra sakfrågor i grund och botten. Exempelvis att personen upplever att en själv eller sin grupp är orättvist behandlad, saknar nödvändigheter för att leva ett bra liv, personen har upplevelser av trauman som inte är bearbetade, lider av ensamhet eller psykisk ohälsa. Alla dessa exempel är verkliga problem förtjänas att tas på allvar och tas itu med. De kan delvis förklara varför personer radikaliseras eller uttrycker sig hatiskt, även om det inte rättfärdigar det eller innebär att det är okej.
Som anhörig eller någon som möter en radikaliserad person är det viktigt att försöka se igenom argumentationen och inte fastna vid kränkande uttryck, som ofta snarare är symptom än orsaker i sig, och fråga: vad är problemet, egentligen? Börjar vi prata kring de riktiga problemen har vi lättare för att vända en pågående radikalisering. Om vi fortsätter att ställa frågor till en radikaliserad person, på ett lugnt och icke- konfrontativt sätt, underlättar det för att personen själv ska kunna börja omvärdera och ifrågasätta sitt eget resonemang.
Bakom personer som är radikaliserade finns det ofta en känsla av orättvisa, att vara missgynnad, ensam eller något annat. Dessa känslor har vi nog alla mer eller mindre haft någon gång. Därför är det också viktigt att vi om vi vill nå fram till och hjälpa en radikaliserad person att vi har respekt för dennes känslor, även om vi inte håller med om personens åsikter eller slutsatser. Det är viktigt att inte försöka överbevisa personen, hamna i en argumentation eller döma personen och säga nedsättande ord. Detta kommer förmodligen bara göra att personen drar sig undan och får ännu mer bekräftelse för sina tankar. Ställ hellre öppna frågor och undersökande följdfrågor som “Hur tänker du nu?” för att förstå var personen kommer ifrån och vad grunden till problemet som personen upplever är. Det är bara när vi kommer fram till vad det verkliga problemet är som vi faktiskt kan hjälpa en person som är radikaliserad.
Kontakta oss på Extremkoll!
