Vad är våldsbejakande extremism?

Det är ett begrepp vi ofta hör, men vad är våldsbejakande extremism egentligen? Kort sagt kan man säga att våldsbejakande extremism (ibland förkortat VBE) handlar om personer och grupper som inte tror på demokrati och som vill förändra samhället med hjälp av våld. Motiven kan vara både politiska och religiösa men i grunden handlar det om makt och kontroll.

Våldsbejakande extremism delas ofta in i tre huvudgrupper:

  • Högerextrema grupper (eller vit makt-miljön) 
  • Vänsterextrema grupper (eller autonoma miljön)
  • Religiöst profilerade grupper 

Utöver de tre grupperna pratar man också om en fjärde grupp: Ensamagerande personer.  

Vad är våldsbejakande extremism - Säkerhetspolisens definition:

”Individer, grupper och organisationer som hålls samman av en ideologi och betraktas som våldsbejakande genom att de utifrån denna förespråkar, främjar, eller utövar våld, hot, tvång eller annan allvarlig brottslighet för att uppnå förändringar i samhällsordningen; påverka beslutsfattandet eller myndighetsutövningen eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter” 

 

Vad är våldsbejakande extremism - De olika grupperingarna

Högerextremism

Personer inom den högerextrema och vit makt miljön drivs av ett rasistiskt och främlingsfientligt (rädsla för personer och grupper som anses främmande) tankesätt, där man delar in människan i olika raser och anser att den vita rasen står över alla andra. Även nazistiska värderingar så som antisemitism (hat och fientlighet mot judar), hat mot homosexuella och tron på en stark ledare (diktator) finns för det mesta i dessa gruppers ideologi.

Högerextremistiska grupper brukar också förespråka det egna landets traditioner och kultur och är emot mångkulturella samhällen. De tycker att det är viktigt att skydda sitt egna folk och sin kultur från inflytande från andra grupper. 

Högerextremism i Sverige idag

Den organiserade högerextremistiska miljön i Sverige består framförallt av några få grupper som driver sin verksamhet öppet genom demonstrationer och genom att dela ut flygblad. De allra flesta som säger att de tillhör den högerextrema miljön syns dock inte utåt utan tillbringar sin tid på nätet och genom att sprida hot och hat på sociala medier och andra digitala forum.

Inom högerextrema grupper finns det personer som är beredda att använda våld, ibland mycket grovt våld. Många av de som är aktiva i högerextremistiska grupper i Sverige har tidigare dömts för brott, ofta för våldsamt upplopp, misshandel och hets mot folkgrupp.

Vad är våldsbejakande extremism

Autonom extremism

Den autonoma miljön (ibland också kallad vänsterextremism) är ett gemensamt namn för grupper på den yttersta vänsterkanten som har en antidemokratisk och ibland också våldsbejakande agenda. Autonom betyder självstyre och en grundläggande idé inom de autonoma rörelserna är anarkism, det vill säga att man vill ha ett samhälle som bygger på frivilligt samarbete mellan individer istället för en statsmakt och överordnande ledare. 

De autonoma grupperna ser framförallt sin fiende i samhället i stort och inte inom olika folkgrupper. Därför är våldet i de våldsbejakande autonoma grupperna oftast inte riktat mot enskilda individer utan mot till exempel polisen, multinationella företag och staten som företeelse.

Autonom extremism i Sverige idag

Den våldsbejakande och våldsutövande delen inom autonoma extremistiska grupper har minskat under senare år. Experter ser däremot en risk för att en allt mer intensiv debatt kring till exempel djurrätt och klimat kan göra att den våldsbejakande autonoma rörelsen växer igen. 

Vad är våldsbejakande extremism

Religiös extremism

Religiös extremism är som namnet beskriver extremism kopplat till en religion.

Den religiösa extremismen beskrivs ibland som islamistisk extremism, på grund av ett antal terrordåd (attack för att skapa skräck i samhället) de senaste årtionden som begåtts av grupper som IS och al-Qaida. Många kritiserar dock begreppet Islamistisk eftersom det kan leda till att vi kopplar ihop Islamistisk extremism med Islam i stort och därmed lägger skulden på en stor religiös grupp som inte har något med våld och extremism att göra.

Det finns extremism kopplat till i stort sett alla religioner och trosuppfattningar. 

Exempelvis finns det många grupper världen över som begått terrordåd i Kristendomens namn. En av de mer kända är KKK (Ku Klux Klan) i USA som blandar rasism med den kristna tron. Ett annat exempel är Hinduisk extremism som vuxit sig starkare i Indien på senare år, där extremister förföljer och dödar både kristna och muslimer. Precis som med våldsbejakande islamism så rör det sig om grupper som gör bokstavliga eller felaktiga tolkningar av religiösa texter och dessa extremistiska grupper ska inte kopplas samman med religionerna och troende i sig.

Religiöst profilerad extremism i Sverige idag

I Sverige skiljer sig extremistiska grupper med religiös profil från de övriga extremistgrupperingarna utifrån hur deras anhängare är organiserade. Därför går det inte att följa grupper på samma sätt som i vit makt-miljön eller den autonoma miljön. Religiöst motiverade extremister agerar ofta som ensamagerande utan en tydlig koppling till en organisation, även om de ofta har sina sympatier hos en specifik grupp. Liksom i den högerextrema miljön så sker rekryteringen till den religiösa extremismen till stor del i digitala forum online, men även fysiskt på olika samlingsplatser i samhället.

Vad är våldsbejakande extremism

Ensamagerande

Ensamagerande är sällan med i någon våldsbejakande grupp. Precis som namnet antyder handlar det om personer som ensamma eller tillsammans med en eller flera andra planerar och utför våldsdåd. Skillnaden mellan ensamagerande och extremister i de övriga miljöerna är att de inte agerar på uppdrag av någon annan än sig själva. Till denna grupp räknas personer som uppmanar till och ibland genomför våldsdåd på egen hand (till exempel en skolskjutning).

Det är samtidigt fel att att säga att dessa personer är helt ensamma. Även om dessa personer inte tillhör en grupp inspireras de oftast av någon av de tre våldsbejakande miljöerna och hittar sina idéer och sitt sociala sammanhang i forum och på extrema sidor på nätet.  När polisen tittar på ensamagerande efter att de utfört en attack blir det ofta tydligt att det finns en ideologi som ligger till grund för det hen gjort. Många ensamagerande lämnar också efter sig så kallade manifest, en text som beskriver den ideologi som personen agerat utifrån.

Det är heller inte ovanligt att en våldsbejakande grupp tar på sig ansvaret för attacker genomförda av ensamagerande för att på så vis locka andra ensamma gärningspersoner att gå till handling och utföra attacker.

Ensamagerande i Sverige idag

Eftersom ensamagerande inte tillhör en organiserad grupp är det svårt att följa och hålla koll på denna grupp. I Sverige har vi haft en del fall där ensamagerande utfört våldsbrott, till exempel Anton Lundin Pettersson som utförde en skolattack i Trollhättan 2015. Även Rakhmat Akilov som utförde terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 räknas som ensamagerande.

Kontakta oss på Extremkoll!

Kontakt image/svg+xml