Vad är extremism?

Våldsbejakande extremism och dess påverkan på samhället

När någonting stort händer som exempelvis ett terrordåd är det lätt att se hur våldsbejakande extremism påverkar samhället. Men det finns flera sätt radikalisering och våldsbejakande extremism påverkar samhället negativt som inte är lika uppenbara för de flesta av oss, eller som inte får lika mycket uppmärksamhet. Här går vi igenom några negativa effekter våldsbejakande extremism har på samhället:

Hot mot folkvalda och personer som arbetar för demokratin
Får vissa människor att inte ses som människor
Använder demokratiska medel för att inskränka på demokratin
Skadegörelse
Sprider propaganda och misstro
Terrorattentat och våldsdåd

Hot mot folkvalda och personer som arbetar för demokratin

Ett resultat av radikalisering är hot mot folkvalda och andra personer som arbetar för demokratin, exempelvis myndighetspersoner eller journalister. Varför är detta farligt för demokratin? Jo, för risken är att politiker, journalister och myndighetspersoner som blir hotade slutar våga uttrycka sin åsikt, fatta viktiga beslut och rapportera om vissa ämnen. I längden riskerar hot mot folkvalda göra att personer som får utstå hot inte längre vågar engagera sig för viktiga frågor. Detta kan skada vår demokrati om bara vissa åsikter eller politik förs fram, då personer som tycker annat inte vågar uttrycka sig. Om vi inte har personer som vill företräda oss i de åsikter vi har, kommer demokratin på sikt att dö ut. För journalister som blir utsatta för hot riskerar detta att inte bara ha negativa konsekvenser för dem själva, utan också på media och informationsutbudet i allmänhet. Att tidningar, radio, och TV kan rapportera och skriva fritt är grundläggande för en demokrati. Det är på så vis vi kan veta vad politikerna gör och vad som händer i samhället, vilket också är nödvändigt när vi ska rösta i allmänna val. Att få ta till oss information från fria medier är också en mänsklig rättighet. Därför är hot mot journalister ett hot mot vår demokrati och dessutom en fråga om mänskliga rättigheter.

Att attackera eller hota människor är ett dåligt alternativ. Ett bättre sätt att hantera vårt missnöje mot folkvalda är att istället engagera oss för att skapa den förändring vi vill se med demokratin som verktyg. Detta kan vara att att engagera oss politiskt eller i en förening, skapa en namninsamling, skriva debattinlägg, demonstrera, eller på annat sätt engagera oss tillsammans med andra som tycker samma som vi. På så vis kan vi stärka alla människors lika värde och rättigheter, istället för att hota och inskränka andra människors rättigheter.

Får vissa människor att inte ses som människor

Våldsbejakande extremistiska grupper har alla gemensamt att “fienden” oavsett vem den är, blir någon som är mindre värd eller som på grund av dess tro, ursprung eller andra personliga egenskaper blir någon som man kan skada, hota eller i allra värsta fall döda. Det som sker är vad man kallar en “avhumanisering” av människor som hör till den egna gruppen. Detta har sitt ursprung i våldsbejakande extremistiska gruppers “vi-mot-dom”-tänkande som gör att grupperna hålls samman genom en gemensam världsbild och en gemensam fiende. Att se sig själv och sin grupp som “rätt” och andra som “fel” och mindre värda är en idé som man i princip måste gå med på som medlem i en våldsbejakande extremistgrupp och det hjälper den egna gruppen att hållas samman. Det är med denna avhumanisering av utpekade fiender som extremistgrupper rättfärdigar våldet och hoten, och det är på grund av avhumaniseringen som gruppmedlemmarna blir okänsliga för den smärta som deras gärningar åsamkar andra människor. I värsta fall riskerar yttringar från våldsbejakande extremistiska grupper att göra att denna avhumanisering av grupper av människor börjar ses som normalt i större delar av samhället. Det är därför det är så viktigt att säga ifrån när vi hör någon säga hatiskt eller kränkande. Tips på hur du kan hantera hatiska yttranden från dina vänner eller andra hittar du här!

Bilden är svart där man ser en person men bara halva dess ansikte

Använder demokratiska medel för att inskränka på demokratin

Demokrati är inte felfri, och något som är menat att skydda oss mot ojämlikhet och inskränkningar på människors rättigheter har av våldsbejakande extremister använts som ett verktyg för att inskränka på just demokratin själv. Det finns flera exempel på det. I Sverige har medlemmar från extremistiska grupper lyckats väljas in i kommunfullmäktige i olika kommuner i landet genom att medlemmarna går ihop och skriver namnet på en av dem på ett av riksdagspartiernas valsedlar. Detta har haft som konsekvens att genom deras våldsamma rykte och genom faktiska hot har man lyckats skrämma medlemmar från andra partier till den grad att de inte vågar lyfta vissa frågor när medlemmar från extremistgruppen är i kommunfullmäktigesalen. På så vis skrämmer man folkvalda personer till tystnad vilket inskränker demokratin.

Både historiskt och i Europa idag finns det partier som har röstas in demokratiskt, men som sakta beslutat om åtgärder och gjort uttalanden som gradvis gör att demokratin nedmonteras och att mänskliga rättigheter inskränks. I de fallen får regeringen och enskilda politiker också sakta mer makt och mer möjlighet att fatta beslut, exempelvis i domstolar. Ett sätt att öka sin makt är att se till att media enbart framför de budskap som gynnar regeringen, exempelvis genom att hota med att åtala eller skada journalister som publicerar regimkritik.

Vanliga resultat är att rättigheter för kvinnor och tjejer samt HBTQI personer inskränks, att personer i minoritetsgrupper utsätts för hot och våld och organisationer som arbetar för dessa gruppers rättigheter får svårare att arbeta. Nazi- tyskland är ett skrämmande exempel på när demokratiskt valda företrädare utför åtgärder som bryter ner demokratin, så långt så att det leder till en diktatur, använder sig av propaganda och sprider hat mot specifika folkgrupper, i detta fallet framförallt judar (antisemitism), vilket till och med ledde till folkmord.

Skadegörelse

Ett annat sätt våldsbejakande extremism påverkar samhället är genom skadegörelse. Det finns flera exempel på när våldsbejakande extremistiska grupper utför bränder, attacker, bombningar eller kravaller (våldsamma upplopp på gator) för uppnå sitt syfte. Exempel är klädbutiker där man säljer päls som vandaliserats av våldsbejakande djurrättsextremister, bränder mot farmar där djur produceras, våld mot banker och stora företag i anti-kapitalismens anda, eller skadegörelse mot myndigheter som man inte håller med om hur de utför sitt arbete.

Sprider propaganda och misstro

Våldsbejakande extremister sprider ofta propaganda som skapar misstro bland befolkningen. Ett tydligt exempel är propagandan kring att förintelsen aldrig har skett, något som kommer från en antisemitisk (hat mot judar) konspirationsteori som började redan under nazi-tiden i Tyskland och som har levt kvar även efter andra världskriget och till nutid. Misstron skapas eftersom det får de som tror på konspirationsteorier att tänka att alla som berättar om förintelsen ljuger. Ett annat exempel på propaganda som skapar misstro är idén om att västvärlden är emot personer som identifierar sig som muslimer, vilket används som ett sätt för religiöst-profilerade extremister för att locka till sig fler personer till sina grupper. Båda dessa exempel på propaganda med syfte att skapa misstro har fått större kraft att spridas genom det ökade användandet av internet och sociala medier.

Bilden visar en kille som har en ögonbrynet rynkat och tittar med misstro

Många hatiska uttryck som rasism och antisemitism sprids mer eller mindre tydligt i konspirationsteorier. Många konspirationsteorier har en grund i antisemitism, med en idé om en hemlig judisk och ondskefull makt som på olika sätt styr och försöker kontrollera mänskligheten. Även muslimer har pekats ut som ett hot som försöker dominera världen av konspirationsteorier som används av extremistiska grupper. Förutom att konspirationsteorier sprider hat och fördomar mot specifika grupper så risker de även att göra att befolkningen börjar tro att “allt är en konspiration” då man tror att det är något annat som egentligen försiggår bakom kulisserna bland personer med makt, att man inte tror på vanlig media och istället söker sig till information som inte är sant. Detta har som konsekvens att vi inte vet vad eller vilka vi kan lita på i samhället, att vi slutar att litar på att myndighetspersoner, forskare och journalister berättar sanningen för oss vilket riskerar att skapa splittring bland oss människor och att skada tilltron till demokratin.

Terrorattentat och våldsdåd

Det som de flesta kanske tänker på först när vi hör ordet våldsbejakande extremism är ofta terrorattentat och terrorism, men som vi har visat påverkar våldsbejakande extremismen samhället på fler sätt än detta. Våldsdåd och terrorattentat är ofta “kulmen” som radikalisering och extremism i slutändan kan leda till, något som i värsta fall kan orsaka många dödsfall och stor skada. Enligt svensk lag är terrorism: en gärning som kan skada en stat eller mellanstatlig organisation allvarligt, och vars avsikt är att:

Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.
Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta, eller avstå från att vidta, en åtgärd.
Allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.

Om en gärning stämmer överens med definitionen terrorism eller inte är kanske inte så viktigt för oss civila, då lika stor skada kan göras mot samhället och individer vid olika typer av våldsdåd oavsett vad motivet är och vad handlingen klassas som. Exempel på terrorattentat och våldsdåd i Sverige i nutid är attentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017 där flera personer dog och många skadades, och attacken på en skola i Trollhättan 2015 som också gjorde att flera människor miste livet.

bilden visar en gågata full med människor

Olika former av våld

Hur påverkas vi av politiska beslut?

Bilden visar en tjej som håller en megafon med flera andra tjejer omkring sig

Vad är åsiktsfrihet?

Vad är hatprat?

Bilden visar moln framför en himmel där solen går ner

Soft power

Förklara demokrati